The purpose of this study has been to exam how sports professors interpret the term"friluftsliv" and in which way sports professors treat "friluftsliv" and staying outside inelementary school.The paper stems from the reasons to why sports professors believe that "friluftsliv" is hard topursue in elementary school.In order to carry out the purpose, five professors from four different schools have beeninterviewed. The choice of method been semi structured, qualitative, and individualinterviewing. The theoretical starting points are habitus- and ramfaktor theory.The conclusion of how sports professors find the term "friluftsliv", is that it is vieweddifferently depending on each ones individual background. The research showed that all fiveprofessors believed that Lgr11 has made the new curriculum much more clear and structured,also that "friluftsliv" is portrayed in a much more positive light.My study showed that these five professors aren't limited by the problems with "friluftsliv".Instead all five of them find it that the conditions for "friluftsliv" are good, and that the woodsare in direct connection with the woods..

Utifrån grundskolans nya kursplan i ämnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jämföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 läggs i första hand fokus på vad som reformertas och reviderats i de två läroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken låg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgår att Lgr11 möter regeringens önskemål i propposition 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan..

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori- grundskolor ser på implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig på intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser på framtiden att jobba utifrån den? I litteratur genomgången ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och läroplanen 2011. Resultatet av studien är att pedagogerna är positiva till den nya läroplanen även om det medför att de blir tvungna att sätta betyg på sina elever.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori-grundskolor ser på implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig på intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser på framtiden att jobba utifrån den? I litteratur genomgången ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och läroplanen 2011. Resultatet av studien är att pedagogerna är positiva till den nya läroplanen även om det medför att de blir tvungna att sätta betyg på sina elever.

Denna uppsats är en studie i syfte att undersöka om Lgr11 kan innebära förändringar förlärare. Hur lärare förhåller sig till begrepp som hälsa och fysisk hälsa? Om det finns en klardefinition av vad fysisk hälsa är? Samt vad lärare anser om att Lgr11 betonar fysisk hälsa ochfysiska förmågor?Vi vill via läroplansteoretisk utgångspunkt på transformeringsplanet se på hur lärarna tolkarläroplanerna, för att få en uppfattning om hur lärarna inom idrott och hälsa förhåller sig till sittyrkes stadgar. Då vår studie fokuserar på idrottslärares uppfattningar om den nya läroplanen(Lgr11), ville vi få fram fördjupad och unik information hos dessa lärare. Vi valde därav enkvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer.Det som framkom i vår studie var att lärarna hade en positiv syn på Lgr11 och dessutformning, vilket är i motsats mot vad vi sett i tidigare forskning.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever på mellanstadiet och högstadiet har för uppfattning om friluftsliv på olika skolor i Sverige. Frågeställningarna är: Vad är friluftsliv för eleverna? Vad gör eleverna på friluftsdagarna i skolan? Hur uppfattas kunskapskraven för eleverna om friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa idrotten? Är eleverna med i någon friluftsförening? Har eleverna som är med i någon friluftsförening en annan syn på vad friluftsliv är i jämförelse med dem som inte är med i en friluftslivsförening? I studien används två olika teorier. Den första teorin som används är Bourdieus sociologiska begrepp habitus. Habitus är en teori som handlar om vad vi vanligen benämner som inlärning eller socialisation. Våra rörelser, vårt tal, val av kläder, mat samt partners och vad vi gör på vår fritid händer omedvetet om det vi kan uppleva som möjligt och passande.

Syftet med denna studie är att bidra till kunskapsutvecklingen angående ämnet slöjd. Studien består av två delar. I den första delen jämförs kursplanen i slöjd i Lgr11 med Kpl2000 i en kvalitativ dokumentstudie. I den andra delen undersöks hur lärare i slöjd ser på kursplanen i Lgr11 och om de anser att dokumentet används, samt hur de motiverar ämnet slöjd i dagens grundskola. Detta genomförs genom kvalitativa forskningsintervjuer av åtta slöjdlärare.Studien visar att lärarna anser att delar i kursplanen i slöjd i Lgr11 är otydliga, samt att det råder stor spridning i hur mycket och på vilka sätt dokumentet används.

Skolverkets granskningar visar att betygssystemet då Lpo94 var gällande styrdokument hade tydliga brister. Kritik som riktades mot Lpo94 har främst gällt otydlighet om hur betyg ska sättas, samt otydlighet i målen som ska uppnås tillsammans med det faktum att mycket av det som står i Lpo94 kan tolkas olika. Syftet med den här uppsatsen är att genom intervjuer undersöka hur lärare förhåller sig till den nya läroplanen, LGR 11, samt lärarnas syn på vilken eventuellt påverkan den nya läroplanen kan komma att ha på själva undervisningen och vilken betydelse den kan komma att ha för eleverna. Resultatet av studien visade att lärarna ansåg att den nya betygsskalan förenklade lärarnas arbete när det gäller en enklare och mer rättvis bedömning samt betygssättning. De ansåg även att fler betygssteg på skalan var mer rättvis för eleverna.

Syftet med den här studien har varit att granska hur lärare använder den nya läroplanen Lgr11 då de planerat undervisningen. Jag har även tagit del av hur lärare arbetade då Lpo94:s läroplan var gällande för att därefter undersöka om lärare använder läroplanen i samma grad då som nu. Med utgångspunkt i intervjuer, textanalyser av Lpo94 och Lgr11 samt utifrån annan litteratur och forskning, så har en mindre kartläggning blivit möjlig. Metoden har varit kvalitativ genom att lågstandardiserade intervjufrågor använts. Det övergripande perspektivet är didaktiskt då undersökningen syftat till att undersöka lärares användning av läroplan och faktorer som påverkat dem vid lektionsplaneringarna.

Utifrån grundskolans nya kursplan i ämnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jämföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 läggs i första hand fokus på vad som reformertas och reviderats i de två läroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken låg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgår att Lgr11 möter regeringens önskemål i propposition 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan..

Genom en kvalitativ analys har jag försökt påvisa möjligheten i att kombinera de båda begreppsramarna habitus och förgrund. Jag har en intervjuat en elev i årskurs 1 på en yrkesföreberedande skola och utifrån en narrativ ansats analyserat hans matematiska livsberättelse. Jag har valt att intervjua en elev från en yrkesföreberedande skola då min uppfattning var att han inte var lika beroende av teoretisk matematik som elever på studieförberedande utbildningar. Jag har kommit fram till att begreppet förgrund är en lämplig påbyggnad av habitus under en livsberättelse då begreppens styrkor ligger inom olika tidsramar samt att förgrunden, till skillnad från habitus, tillåter individen att lättare ändra på sitt förhållningssätt. Vidare verkar elevens habitus ifråga om matematiska föreställningar framförallt ha påverkats av familj och släkt samt förgrunden av generaliserade andre..

Syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet bild i Lpo94 och Lgr11 samt bildlärares uppfattningar kring den nya kursplanen och hur de väljer att bedriva sin undervisning utifrån den. Slutligen har även relationen mellan dessa delar analyserats. Studien bygger på de två metoderna, komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie. Textanalysen riktar sig mot grundskolans senare år och därför har kursplanerna i bild, med fokus på årskurs sju till nio studerats. I intervjustudien ingick fyra bildlärare som undervisar i grundskolans senare år.

Denna kvalitativa komparativa studie undersöker filmmediets roll i undervisningen av bild- och svenskämnet för grundskolans senare år och hur rollen beskrivs i kursplanerna för respektive ämne. kursplanerna för bild- och svenskämnet hämtade ur Lpo94 och Lgr11 analyserades och jämfördes. Utifrån den information som framlästs ur den komparativa analysen utfördes samt analyserades fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare. Studien har visat att filmmediet förekommer i en rad olika kontexter i undervisningssituationer i bild- och svenskämnet för grundskolans senare år. Det används bland annat som ett verktyg för praktisk gruppsykologi, ett medium för att få elever att komma i kontakt med känslor och som grund för reflektion samt ett spännande alternativ till mer konventionella redovisningsmetoder.

The investigation has taken starting point in the Swedish school history by a look back at the last three curricula and its rating system in order to see the differences and similarities between them. Furthermore, the focus was on the implementation of lgr11 and how it has worked out both on the national and local levels, with the help of, among other things Imsens "five faces of the curriculum" and Lipsky theories of grassroots bureaucrats. The aim of the study was to investigate teachers' perceptions of differences in teaching and assessment in grades 7-9, during the changeover from Lpo94 both on lgr11.The questions developed for this purpose was: How do teachers say that their teaching changed in conjunction with curriculum change? Has there been a refocusing about the concept of knowledge in the curriculum shift, and if so, how?How the assessment and grading did change with the curriculum change?Data collection has been made using a quantitative survey with qualitative elements. The survey consisted of 10 questions that everyone faces the transition to lgr11.

Oxelösund är en liten kommun på den Södermanländska kusten. Denna kommun har trots sin storlek stora problem med ohälsa i form av bland annat hög andel missbrukare. Dock kan man se att hälsoproblemen i Oxelösund är mer omfattade och innefattar i princip alla områden av folkhälsan. Man kan se att riskfaktorerna delvis är fler än friskfaktorerna. Detta kan vara en del i samhällets habitus, man en ohälsosam livsstil i Oxelösund..